kucke-li-lo

Alla inlägg under februari 2011

Av Li-Lo - 28 februari 2011 16:53


Ungefär så har helgen sett ut.


Jag har varit frisk tack och lov.

Make har dock drabbats av sin första svenska snuva och har därmed varit tvungen (?) att tillbringa precis hela helgen under sin gosiga filt.


    I och med denna snuva verkar det vara slut med att sova för öppet fönster, för självklart beror för-KYL-ningen på den friska luft vi fått in…suck!


Mammas Duktiga Flicka (ja, man är faktiskt det, även om man råkat fylla lite mer än femti) fick jag äran att vara i lördags. Det skulle komma en bekant till familjen för att klippa henne. Då måste De Gamle kunna bjuda på något, och inte ska det vara färdgiköpt inte, nänä!

När man är gammal och skröplig och inte orkar laga något, eller plocka fram eller plocka bort, eller diska heller för den delen – Vad gör man då???

Man ringer Mammas Duktiga Flicka, så klart!  

MDF     kommer då svischande, antingen med färdiglagad mat i en karott, eller ställer sig vid spisen cirka 45 sekunder efter inträdet i våningen.

Göra två sorters paj och sallad, duka med finporslinet, koka kaffe, ta fram fikabröd, diska, plocka undan finporslinet, sopa hår, vara glad och trevlig sen svischa hem efter sisådär fyra timmar.

Make fick take-away Nasi Goreng och sen föll jag ihop i soffan!

  



Varje år blir jag lika glad över att ljuset återvänder efter den mörka vintern.

Likaså blir jag varje år förvånansvärt förbryllad över alla de tussar, märken, fläckar och all den lort som plötsligt blir synlig.

Fy bubblan, säger jag!

Inte blir det mindre av att man alltid under denna period, ska flänga omkring med krukor och plantor heller.

Nu har i alla fall mina små bittertomat-bebisar fått flytta till varsin kruka. Hoppas nu vi får minst lika många frukter som förra året!

  

En hel del chiliplantor (fem olika sorter, ett trettiotalplantor) återstår att flytta till varsin kruka, men man kan ju inte göra allt på samma gång. Eller hur?


Pussen då   !





Av Li-Lo - 25 februari 2011 13:53


Det är faktiskt lättare att skriva gnäll än trevligheter!

I alla fall om man likt lilla smygelaka jag, tycker om att på ett klämkäckt sätt ifrågasätta vissa företeelser.


Jag har funderat över vilka instruktioner vissa personer får när de ska jobba.


Vad säger tillexempel Snöröjarnas chef/arbetsledare när de skickar ut sin personal för att röja gångbanor och torg ?


"Okej killar och tjejer.

Gå nu ut och  sätt er i era små maskiner och kör runt.

Kom ihåg att ENDAST ta bort snö på de platser ni kan nå när ni sitter kvar i maskinerna.

Ert arbete med att ta bort snö och sedan sanda, är i första hand till för att på olika sätt överraska de människor ni ibland ser ute på gator och torg.

  

 

Att gå ut och sprida sanden där det är så trångt att maskiner inte kan köra, är ABSOLUT förbjudet!

På så sätt bildas de spännande ytor av arbetad men snorhal snö, vi eftersträvar.

Vi strävar också efter att i möjligaste mån förlänga tiden mellan snöröjning och sandning. Den vackra glatta yta som uppstår bör så många som möjligt få njuta av och glida på innan den smutsas ner av sand.

 

Men trapporna då kanske ni undrar?

Där får vi göra undantag och lämna lilla fordonet, det stämmer. Det är dock mycket viktigt att alltid ta dem i sista hand, då har förhoppningsvis mycket av snön trampats till, bildat en rejäl glatt massa som du ändå inte rår på och kan lämna därhän.

Annars är det vanliga order som gäller, så liten yta som möjligt röjes och dröj med sandningen även där.

Ett skojigt tips är att lämna en hög nedanför sista trappsteget, där det kan bildas en dekorativ isyta och ett spännande överraskningsmoment för de som använder trappan.

 

De av er som genom vallbyggande kan tvinga ut fotgängare i biltrafiken kan räkna med fördelar i årets löneförhandling.

Kom ihåg att oregelbundna småvallar som bildar en bucklig yta med bra glid kan ge bonus.

Använd gärna skyddande hörlurar med hög musik, på så sätt kan ni effektivt ignorera alla kontaktförsök av omvärlden.

 

Innan ni ger er ut, vill jag att vi böjer våra huvuden och tänker ett kort ögonblick på den perfektion vår Moder Natur kan åstadkomma när en töig dag följs av en frostnupen natt.

Den underbara illusion av sandad yta, som i själva verket är den mest fantastiska isgata som går att frambringa.

 

Måtte detta vara vårt mål och vår vision, ha en bra dag."


Ja inte vet jag, men jag har mina aningar..

Det kan hända att jag återkommer till detta ämne, t.ex mobil- eller H&M butiksbiträden (heter det så numera?)


Pussen då   !  och Trevlig Helg därtill   










Av Li-Lo - 23 februari 2011 20:27

är jag så tillvida att om jag blir tillräckligt uppretad, lär jag enligt elaka tungor påminna väldigt mycket om en viss sorts hund.


Just denna hundras är typ "den nya chichiauan" så som vanligt är jag:

inne, i hetluften, på topp och synnerligen modääärn.  


En sån här liten "bulle", skulle detta vara jag?



Skulle inte tro att det alls var vad de hade i tankarna...

Vad som fick mina söner att kalla mig bulldogg var nog snarare den här modellen

 


Dessutom har jag ju inte så värst långa ben (tur det när jag är 160, skulle se dumt ut med långa spiror på mej) och kanske lite antydan till att gå lite, lite inåt med fötterna.


Följden blev att ett antal gånger när jag började hetsa upp mig när gossarna var små, tittade dom på varandra och sa saker som:


Nu kommer mamma bulldogg på sina små krumma ben! och så gjorde de små gester för att illustrera hur något vaggade fram, elaka barn!   

Och tänk, det lyckades nästan alltid...


Jag började tokskratta för dom tyckte ju själva att de var så himla roliga!


Dum som jag är (tågliknande) har jag berättat detta för Make, så nu är det ännu en som inte tar min heliga ilska på allvar.


Ser inte alls det ut som nån bulldogg, så det så!

  möjligtvis som en liten surmops!


Pussen då   !

Av Li-Lo - 23 februari 2011 12:31



Har jag stor skepsis mot av flera skäl.

Jag kan inte se att denna rätt gäller alla och på sätt är det en odemokratisk företeelse.


Bor du på landsbygden är det inte så troligt att det finns något att välja på överhuvudtaget.

Har du fler barn kan det vara svårt att få till logistiken när barnen är så små att de behöver följas till skolan.

Är du ensamstående med fler barn, utan egen bil och dessutom ett jobb att sköta skulle jag vilja påstå att det kan vara så gott som omöjligt.

I alla fall om du skulle vilja välja utifrån vad som passar just dina barn och du dessutom vill välja olika skolor till barnen.

Det är inte alls säkert eller ens troligt att skolorna ligger så att en förälder har möjlighet att lämna och hämta i olika delar av staden varje dag.

Alltså har inte alla samma rätt eller möjlighet att utnyttja denna valfrihet.


Jag funderar också på barnen och kamrater. (detta gäller kanske inte i glesbygd, men som sagt där är det ju inte heller så vanligt med detta fenomen)

För mig är det naturliga, enkla och självklara att barn ska kunna gå hemifrån, ringa på hos en kompis för att leka. Eller att helt enkelt bara gå ut där man bor och ”hänga på” i andras lekar.

Att föräldrar ska vara tvungna att PLANERA barnens lek, är en helskum företeelse anser jag.

De barn som placeras i förskola eller skola långt från hemmet, förlorar denna i mina ögon mest naturliga och vettigaste kontakten med andra barn.

I en ”vald” skolmiljö finns dessutom risken att barnen sällan eller aldrig får en självklar kontakt med barn som har andra värderingar/hemförhållanden/åsikter än skolkamraterna och deras föräldrar.


Jo, det är klart att det ändå är så i segregerade områden. Och jaa, det kan eventuellt minska segregationen att barn från ekonomiskt ”svaga områden” tillbringar dagarna med barn från andra miljöer.


Mina tankar går då till de barn som går kvar i skolorna ”på hemmaplan”.  De blir mer och mer segregerade och skolan får sämre ekonomi. Jag tycker det vore bättre om ALLA skolor blev bättre på att ta hand om ALLA barn efter deras förutsättningar.


Jag tänker också på min egen tid i skolan. I samma klass i nio år, en del av klasskompisarna ända sen lekskolan.

Som jag skrivit förut har vi varit bra på att återträffas. Varje gång tänker jag på detta. Hur väl vi känner varandra och hur relativt lätt vi tar vid där vi slutade för fem år sedan.

Hur blir detta idag, när barn byter skolor och därmed kompisar allt oftare.


Ja så tänker en gammal bakåtsträvande käring en dag som denna.

 Inga revolutionerande tankar på något sätt, men ändå..

 Pussen då   !








Av Li-Lo - 21 februari 2011 14:38

Det är en del som inte känns så bra.


Min lilla mamma ringde i lördags kväll, den sista av hennes ”tjejer” har gått bort.

Lilla ”Tant Guld” som mina killar döpte henne till, när de var små. Jag hade velat åka och krama om min mamma, som förlorat sin sista tonårsväninna. Men eftersom jag inte känner mig helt frisk och mamma är rätt uschlig tyckte jag det var bättre att låta bli.


Denna lilla Tant var en inspiration när jag skrev denna berättelse. 

Smaragddamen



I morse läste jag detta


Jag blev iskall inuti och tappade liksom farten en lång stund efteråt. Måtte nu den lilla killen hämta sig på alla sätt. Även om jag inte känner familjen annat än genom bloggande  och ett jättekort möte, är jag säker på att han inte kan ha bättre människor runt sig för att hjälpa honom.


Många varma tankar går till honom och de som stöttar honom.

  



Helgen blev i alla fall hyfsad



Lördagen blev i princip som jag hade tänkt mig, frukostfrallorna var både varm, goda och spred en ljuvlig doft.


Hittade en trevlig och pladdervänlig promenadkompis, tack Moma!

Länge sen jag vandraden en sån promenad i så krispigt väder, kalla tår och rodnande kinder hade jag när jag kom hem.

Jag hade gott om stillsam läs- och vilotid tid i sängen med BÅDE lite godis och lite nötter…


Den lilla lammrumpan som gonat sig hur länge som helst i ugnen åt vi tillsammans med :

En trevlig middagsgäst, ugnsrostade potäter, morötter, palsternackor och zucchini, en liten form med sötpotatisstompa toppad med fetaostgrädde, en liten sallad samt en varm och en kall sås.


Sen har det varit söndag också.

Städdag! Osamsdag! Irritationsdag!

Ensam, ilsken, bitter” varför i hela friden gifte jag mig-promenad”!

Det går ju över, som vanligt och som tur är! Han behöver ju bara le   !


Resten av söndagen under en filt i soffan, jag mår inte så himla bra, så jag avstår från pussandet den här dan, men ha det så gott ändå alla gullungar!

Av Li-Lo - 18 februari 2011 13:19


Det känns som om det kan bli en bra sådan.


Iskylan förhindrar effektivt alla funderingar om att det kanske skulle behövas en fönstertvätt.


Det är lite väl mycket månad kvar i slutet av pengarna för att det ska kunna bli några som helst inköpsrundor att tänka på.


Jag tänker att jag kanske kommer att svänga ihop ”jäs-över-natten” frallor i kväll, det är så mysigt med den doften, en fridfull och mjuk morgonkänsla sprider sig i hemmet.

                         


Om småspik låter bli att blåsa, kan det mycket väl bli en vinterpromenad. Make får jag inte med mig, men kanske någon annan?


En liten lammstek har jag i frysen, den skulle kunna steka på svag värme när frukostbröden är färdiga.  Kanske rosta lite potatis och rotsaker samt göra en god kall sås därtill?

  


Sängen och traven med böcker kan jag tänka mig att umgås med en del, troligt att en liten godispåse eller skål med nötter hamnar på samma plats. En liten filt över benen, så kanske det förvandlas till en tupplur.


  


Någon som har andra planer, bättre sådana kanske?


Pussen och trevlig helg  då   !


Okej, en liten bild på Carl, men baske mig icke någon när vi gnisslar och stånkar tillsammans   


  


Av Li-Lo - 16 februari 2011 21:33

efter att vi har haft ett uppehåll.

Det blev helt enkelt för bökigt att hålla på när vi inte hade dusch, jag vill gärna kunna sköta hygienen i samband med såna saker.


Vi fick inte riktigt plats heller.

Make är ju överseende med att vi gnisslar och stånkar även om han måste skruva upp teven lite när vi håller på som värst.


Men hur snäll som helst är han inte, så jag tror han blivit rätt putt om vi varit i vägen för det han ville se på. Och jag är säker på att det är verkligen INTE är mig och Carl som svettas i närkamp som är hans favoritvy   


Men sen i förrgår är vi på igen, Carl och jag och ikväll testade vi något

helt nytt.


Ja, jäklar säger jag bara! WOW! Vilken skjuts vårt samliv fick, jag fick en helt ny gnista, det kändes som om vi skulle kunna hålla på hela natten, yess!   


Vi gjorde det till musik, helt otroligt vilken skillnad, så mycket roligare, skönare och enklare!   


Den här fick avsluta i lugnt och skönt tempo innan jag klev av honom, med bultande   , lätt svettig och med ett förnöjt leende på

  - arna!


Tillägnas Carl Lewis:







Pussen och godnatt då   !

Av Li-Lo - 16 februari 2011 14:40



Här kan jag ju inte sitta och ondgöra mig när det finns så väldigt mycket annat i livet än cirkulationsplatser (grrrrrrrr).


Trevliga människor till exempel.

Jag har ju skrivit en del om mitt jobb.

Det är inte BARA tokfransar, rättshaverister, berusade och allmänt konstiga som ringer.

Många är helt vanliga och andra är helt enkelt mysiga, roliga och supertrevliga.


På förmiddagen ringde en herre som var lite vilsen om vem som var lämplig att tala med.

Med sedvanlig kunskap, elegans och yrkesskicklighet lotsade jag honom till rätt person. Han var synnerligen pratsam och hann med att nämna att han tillhörde en adlig släkt. Innan jag kopplade i väg honom talade han om att han alltid betygssätter personer han varit i kontakt med.

Jag fick en FEMMA ett MVG!

Gullgubbe!


Så här har några andra sagt om mig och mina kollegor:  


Fr om 1 febr stängs min anknytning  pga av att jag går i pension. Det sköts säkert om enligt rutinerna på något centralt sätt.

Vad jag vill säga till alla er är tack för all hjälp under all år. Så oerhört professionellt och vänligt tror jag inte man blir bemött någon annan stans 

 

Tack på förhand! Vill även passa på att framföra att jag tycker att er växel alltid är väldigt proffsig!

 

"ni är alltid väldigt trevliga i er växel, mycket hjälpsamma och tillmötesgående"

 

en som jobbar här sa : "Våra Gudinnor" !

 

En annan  herre ville samtidigt passa på att framföra att xxxxxxxs växeltelefonister, som han uttryckte sig, är helt outstanding. Alltid hjälpsamma och serviceminded, en rent nöje att ringa till vår växel.

 

Tack än en gång för er service. Jag blir lika glad varje gång och samtidigt sprider ni en mycket positiv bild av xxxxxxxxxx. Ni är inte ansiktet utåt men väl rösten och det är ni på ett utmärkt sätt.

 

Jag vill därför passa på, att till er alla i växeln, framföra mitt varma och innerliga tack för den vänlighet, tålamod och service ni alltid visar.

 

Ni ska veta att ni har ett oerhört gott rykte som en professionell växel och ni är alltid lika glada och trevliga!

 

Har just pratat med xxxxxx xxxxxx som verkligen ville berömma oss för att vi alltid var snabba och så hjälpsamma. Han ringer ofta till andra myndigheter och organisationer och sa "det är klasskillnad" på bemötande

 

SKIT SCHYSST SKÖTT AV VÄXELN!

 

Han hälsar att den vänlighet och professionalism som han möts av varje gång han ringer till vår växel uppskattas väldigt mycket. Han tyckte att vi verkligen anstränger oss för att koppla till rätt forum och att det dessutom går snabbt.

 

Idel    !


Jag och mina kollegor har för vana att skicka ut mail till samtliga i växeln när någon av oss får beröm, det är trevligt och jag som gillar trevligheter sparar alla mina i en speciell mapp.

Den kan jag sitta och titta i när det är lite tungt här i VÄXELEN (som våra vänner i södra Sverige gärna säger)


Pussen då   !




Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7 8 9 10
11
12 13
14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards