kucke-li-lo

Inlägg publicerade under kategorin Fåfänga författardrömmar

Av Li-Lo - 27 april 2010 21:15

skrivkurs material.

Den första kursen jag gick hette "Kom igång och skriv". Egentligen tyckte jag den var ROLIGARE, det var snabba puckar och att bara låta fantasin flöda fritt, ibland blev jag nästan rädd när jag såg vad som rann ur pennan ner på pappret. Vi fick en mening och så skulle vi fortsätta skriva på den i fem eller tio minuter till exempel.

 Så här kommer två såna snabb övningar:


Som den störste och vackraste av er alla, vill jag nu låta er alla små obetydliga innevånare i denna stack förstå innebörden av min storhet.

Jag är er Drottning! Utan mig är ni noll och intet. Utan mig kommer inget mer liv till er. Er uppgift är att följa min mintsa vink, tanke och önskan, förhoppningsvis innan jag hunnit uttala dem.

Ni ska se till att jag är mätt, att jag är lagom varm, att det är mjukt där jag ligger. Mina order ska uppfyllas av er, arbetare och drönare. Lyder ni mig kommer den stack att blomstra, växa och minnas av myror i hela världen.

Jag är er Drottning!


Som den minste och fulaste av oss alla vill jag nu ta farväl.

Hela livet har jag känt att ni inte förstår er på mig. Ni har inte sett annat än mitt extrema yttre, ni har aldrig försökt förstå vare sig mitt känsloliv elller mina tankar. Kvinnan i vårt liv har bara sett mig som en lustig bifigur, trots att jag ansträngt mig på alla upptänkliga sätt att vara henne till lags och försökt få henne att uppskatta mig för den jag egentligen är.


Till er, mina sex bröder, och till dig Snövit säger jag därför nu farväl!


Jaa, så där höll vi på det var poesi och det var barnlitteratur och haiku och allt möjligt. När jag tänker på den första gången...WOW jag var som speedad när jag klev ut därifrån, vilken kick det var!


Rekomenderas starkt till alla som gillar att leka med ord!


Sov gott




Av Li-Lo - 16 april 2010 13:46

något av det jag åstadkommit när jag gick en Skrivarkurs. Temat var att återge något eller någon som på något sätt "bryter av" Håll till godo!


Guzzi med zeta                                              

                                    



Morgonens första avgång med tunnelbanan från Hässelby är vanligtvis en glest befolkad del av kollektivtrafiken. Där brukar enbart befinna sig ett fåtal passagerare, de flesta mornar samma personer som diskret och under tystnad slår sig ner på sina invanda platser. Några utbyter en ljudlös hälsning innan de sjunker ner på de färgglada Lasse Åbergsätena. Gratistidning är det för tidigt för, de som har en prenumeration vecklar varsamt upp sina tidningar, andra slår upp en bok. Den som eventuellt lyssnar till musik anpassar sin volym för att inte störa morgonens tystnad. I detta tåg råder stillhet, ro och frid, som genom en outtalad överenskommelse mellan dessa trötta, tysta, tidiga resenärer.


Idag är inte en sådan dag. Idag virvlar det in en person i tåget som får alla vaneresenärer att reagera. I god tid innan avgång gör hon entré i sista vagnens främre dörrpar. Hon slänger sig ner på sätet med en djup suck, väskan dunsar ner på sätet bredvid. Strax reser hon sig igen, böjer huvudet framåt och kastar sitt blonderade hår framåt och bakåt lika snabbt igen. När hon med ytterligare en ljudlig suck dunsar ner på sätet igen, faller hennes hår som en ljus man runt hennes hårt spacklade tonårsansikte. Ögonen är inramade av svart kajal, ansiktet täckt med lager av produkter som ändå inte lyckats dölja finnarna på hakan och i pannan. De plutande läpparna är täckta av läppglans i en bubbelgumsrosa nyans. Samma färg har den bubbla som med ett pysande ljud blixtsnabbt skjuter ut mellan läpparna. Smällen när den exploderar i vagnens tystnad följs av ett sugande ljud när bubbelresterna försvinner in mellan de rosa läpparna för att återigen bearbetas med ett njutningsfullt smaskande.


Hon ägnar en stund åt sin spegelbild i vagnens fönster. Hårstrån flyttas, osynliga skavanker i makeupen synas och ett Lolitaaktigt leende testas oblygt i den blanka ytan. Tuggummismaskandet upphör när ett högt, rart men irriterande ljud av en skrattande baby ljuder högt och skärande. Varelsen sliter upp sin väska i knäet. Bubbelgum, gamla fimpar och mixade dofter av smink och billig parfym hinner pysa ut innan hon får rotat fram sin mobil och fått den skrattande ungen att tystna.


Nu bryts morgontystnaden av: ”Asså, amen, e re så, och å ja ba” blandat med fniss och höga skratt. Hon delar med sig av sitt liv, lika oblygt som hon intensivt studerar sin egen spegelbild. När föraren annonserar att det är tid för avgång hör jag en sista mening från de rosa läpparna. ” Amen, de e tyyypiskt min mormor va, köpa en väska i Thailand. Mäh, hallååå, Guzzi med zeta…"


Dörrarna stängs och jag står som alltid kvar på perrongen med min städvagn, kanske på lite bättre humör än jag brukar vara en grå novembermorgon.





Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards