Faktiskt en fantastisk sak att få fira sin pappas 90-årsdag. Trots all oro och stress han och mamma jobbade upp innan, så blev det:

Så himla bra!

På dagen hade de öppet hus i sin lägenhet, jag och min systerdotter T var på plats före 11. Det mesta hade vi fixat hemma. Lite olika små sandwichar som plockades fram och plockades undan och till kaffet fantastiskt god Prinsesstårta.

Eftersom det inte är det lättaste att köpa en GÅVA till någon som har levt ett långt liv och redan äger det han behöver, så kom många med förbruknings varor. Samt förstås underbara buketter med blommor.

Det blev nog fler flaskor whisky, konjak och vin än vad som hinner förbrukas innan 100-årskalaset!

Av oss barn fick pappa en helg på Västkusten, där en del av familjen bor. Han får sällskap på tåget av en systerson, och vi som är kvar här hemma tar hand om mamma.

Det kändes som en mycket bättre present än att köpa en – - Jaa, vadå?

Vid femtiden bytte vi lokal, dags att åka hem till syster. När jag har räknat efter så blev vi 49 personer, varav hela TVÅ inte var familj eller ingift familj.

Den yngsta ett halvår och pappa som Nestorn.

Från Finland, Schweiz, Kungsbackatrakten och Oxelösund kom de lite mer långväga och resten runt om Stockholm.

Systrar, bror, svägerska och svåger hade gjort ett förrättsbord med något smått och något gott för alla, vegetarianer och muslimer inräknade.

Sen smaskade vi i oss hjort och rådjursstek med potatis, goda såser och andra tillbehör.

Även en av de små söta jäntorna vi har i familjen fyllde år, för hennes del blev det sju stycken den här gången!

Så när det var dags för tårta fick hon en egen, min brorsdotter hade gjort födelsedagsbarnen varsin, samt en extra utan laktos.

Kvällen gick, det hölls flera fina och roliga spontana tal, Jamåhan och Jamådom leva sjöngs på svenska, finska och engelska.

Mambo-sonen tog massor av foton, men han är inte färdig med redigering och kontroller av dem ännu, så de får ni se senare.

Vi lyckades i princip samla alla gästerna för ett gruppfoto, gossen sprang fram och tillbaka tre gånger och fotade med självutlösare. När han ÄNTELIGEN var klar med det kommer en av bröderna lufsandes uppför källartrappen! Det blev några till, men med fotografen kvar bakom kameran.

De Gamle som varit igång hela dagen stannade ända till 23-tiden och jag tycker han ser ut att ha haft en rätt bra afton

  eller hur?

 Själv kom jag hem vid halv två.

Ändå tycker jag inte att jag hann prata och skratta färdigt med alla jag skulle velat göra det med.

Jaja, det får jag väl göra på 100-års kalaset!

Pappa han hade köpt nya byxor,(själv såg jag inte prislappen som hängde kvar, men andra noterade den.)

I går morse var han nog både trött och omtumlad, för han ringde både syster och mig och frågade om vi visste vems byxor det var han hittat hemma hos dem, med både dörr- och bilnycklar i fickan!

När det händer så mycket på en enda dag, kan ingen begära att man ska känna igen ett par brallor man bara sett en enda gång förut, eller hur?

Till de av er som var med och gav min Pappa en härlig fest vill jag säga:

            Världens största Tack och tala om för er att ni är Underbara!

Till er och alla er andra....

                                             Pussen då!