Eller kan det vara tanken på att jag i morgon ska gå med Mikaela på teater, det var ju hon som vann tävlingen jag hade här i början av året?

Jag var och klippte mig igår, gjorde lite slingor i mitt hennade hår, det blev fräsigt, snyggt och jag är jättenöjd. Här går jag och klipper mig, hos Ariadna som är både noggrann och superduktig. Rekommenderas varmt!

Trots att kylan hälsar på igen, är jag fortfarande vårglad och vägrar sätta på mig mina kängor, gungar i stället fram i mina kopior av massai-skor

De fåt mig att känna mig lång lite längre och lite småskuttig där till.

Häromdagen hände det sig att Mambo-sonen kom med samma tunnelbana som jag och erbjöd sig frivilligt att gå med mig till affären samt att bära hem kassarna!

I morse när jag gosade lite med mina odlingar, såg jag att mina övervintrade habanero, både en vit och en röd, har fått sina första små knubbiga frukter. Herre min je, så glad jag blev. Inbillar mig att den glädje, stolthet och lycka som bubblade upp i mig endast överträffas av att bli mor- eller farmor…

Jag såg på Facebook att en ung släkting ingått ett förhållande, att kärleken spirar och gror är ju alltid mysigt. Grattis Marcus!

En annan FB-kompis har fått nytt jobb, grattis till dej också Linda!

Att jag fått en ny vän som jag kan umgås otvunget och lättsamt med är fanimej värt massor det också.

Jag är stolt över mig själv, att jag fortsätter vecka ut och vecka in med min träning. Dessutom gnisslar jag och Carl en hel del mitt i vardagsrummet till Kära Makes förtret, men jag behöver den där omgången ett par gånger i veckan, så han får allt stå ut!

Eftersom jag är en Vikt-Vägrare har jag ingen aning om jag minskat ett enda gram i vikt, men jag känner mig starkare och tycker jag är mindre gråblek i nyllet och det är gott nog för mig.

Nää, förresten, innan jag började såg jag ut som Homer Simpson även när jag stod upp, nu får jag allt sätta mig för att få till själva munnen!

(OBS! det är INTE jag till höger på bilden, men jag såg ut så, jag lovar!)

Jag är också nöjd med att jag fattade beslutet att vara mamma och inget annat till Öbo-sonen, det känns rätt, bra och riktigt.

Jag är riktigt klok ibland.

Meh!

Kan jag tänka mig att den mer pessimistiskt lagda läsare stönar, kan hon inte hitta nåt att gnälla på? Allt kan väl för faan inte vara rosenrött och skimrande?

Joo, då men det tar vi en annan gång, idag tänker jag fortsätta vara sprudlande glad, så det så!

                                     Pussen då   !